Kan små minoritetsspråk överleva i en globaliserad värld? Frågan ställs inom forskningsprojektet ELDIA (European Language Diversity for All) där Ålands fredsinstitut samarbetar med forskare på sju universitet. Genom att studera och jämföra 14 olika språkgrupper i åtta europeiska länder ska forskningsprojektet samla kunskap om hur man kan stärka minoritetsspråk i Europa och globalt. Projektet ska bland annat utmynna i en verktygslåda som kan liknas vid en barometer - en "språkvitalitetsbarometer" - som visar hur livskraftiga olika språk är.

Mellan 21 juni och 2 juli 2010 anordnar EURAC en sommarskola om mänskliga rättigheter, minoriteter och mångfald. Kursen riktar sig till tjänstemän, journalister, lärare och till studenter på magister- och doktorsgradsnivå. Det går att ansöka om stipendium för kursavgiften.

Läs mer om kursen på EURACS hemsida.Ett informationsblad i pdf kan laddas ner här.Ansökningsformuläret kan laddas ner här.

Finlands utrikesministerium har beviljat Ålands fredsinstitut ett bidrag på 40.000 euro för att forska och skriva om Ålandsexemplet.

Syftet med forskningsprojektet med arbetsnamnet “Ålandsexemplet: fortfarande intressant och relevant?” är att åstadkomma en uppdaterad publikation om Ålandsexemplet i sin helhet, riktad till en internationell publik.

Forskningen ska granska självstyrelsens dynamiska natur och utvecklingsförmåga, undersöka hur systemen har förändrats över tid, vilka som har varit och är de centrala aktörerna i utvecklingen och hur spänningar mellan Mariehamn och Helsingfors hanteras.

Forskningsprojektet ska även samla och analysera erfarna diplomaters, experters och politikers insikter om användningen av Ålandsexemplet i internationella konfliktsituationer.

Projektet ska resultera i en bok på engelska och en stor internationell konferens på Åland hösten 2011.

Projektet leds av Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark, doktor och docent i folkrätt. Medverkande är bland andra Sarah Stephan och Heidi Öst, forskare vid Ålands fredsinstitut.

Den 8 september lanseras Ålands fredsinstituts rapport "Strangers by Degrees - Attitudes toward Immigrants in the Åland Islands" av Bogdan State. Rapporten sammanfattar och bearbetar resultaten från en enkätundersökning som genomfördes bland 1.000 slumpvis utvalda personer på Åland 2008. Enkäten omfattade frågor beträffande åländsk identitet; allmänna frågor om invandringen till Åland; relationer mellan olika sociala grupper; synen på invandrare som en grupp; samt erfarenheter av personliga kontakter med invandrare. Ett öppet seminarium om rapporten anordnas på Mariehamns stadsbibliotek tisdagen den 8 september klockan 18.00. Då presenteras rapportförfattaren och rapporten först kort på svenska, varefter rapportförfattaren själv berättar om sina resultat på engelska.

Ålands fredsinstitut ger nu ut en ny rapport i serien Rapport från Ålands fredsinstitut. Rapporten heter Översikt av lagstiftning och policy gällande integrationen av inflyttade i Finland och på Åland och är skriven av Petra Granholm.Åland har på senare år erfarit en ökad invandring utan att någon egentlig integrationspolicy eller lagstiftning antagits. Rikets integrationslag gäller inte på Åland, då lagstiftningsbehörigheten för integrationsfrågor, som  spänner över ett stort antal frågor, är delad mellan riket och Åland.Kartläggningen omfattar lagstiftning på olika områden som rör en inflyttads integration i det åländska samhället, och antar ett jämförande perspektiv gentemot Finland. EU-lagstiftning och folkrätt behandlas även då det är relevant.Frågan kompliceras ytterligare av att nya minoriteter ska integreras i en gammal minoritet, alltså den svenskpråkiga befolkningen på Åland, som har ett starkt minoritetsskydd. Det är en utmaning för Åland att samtidigt värna om skyddet för svenska språket och kulturen och anpassa lagstiftningen så att nyanlända kan välkomnas och integreras. En av rapportens viktigaste slutsatser är att det saknas ett helhetsgrepp på Åland om integrationsproblematiken och att det saknas personer med övergripande förståelse av systemet. Varje myndighet, tjänsteman, jurist eller expert kan sitt eget område, men ingen möter den helhet och den verklighet som den som flyttar till Åland förväntas klara av att hantera. Mer information om rapporten hittar du här. Rapporten kan laddas ner som pdf här.

Ålands fredsinstituts tidigare högskolepraktikant Gustav Blomberg deltog den21 november i en minoritetskonferens på Hanaholmen ­ kulturcentrum förSverige och Finland, i Helsingfors. Bland annat diskuterades finskans roll iSverige, återupplivandet av den estlandssvenska kulturen och kopplingenmellan språk och identitet.Ålands riksdagsledamot höll Elisabeth Nauclér ett anförande omÅlandsexemplet och den åländska kulturautonomin.Gustav har skrivit en rapport om sina intryck från konferensen. Textenhittar du här.

Som vanligt bestod MR-dagarna av ett fullspäckat program och Nordens eget ursprungsfolk samerna hade en given plats som talare och deltagare. Mycket tangerade områden som jag själv fördjupat mig i- t.ex. miljöfrågor och rätten till deltagande. Bl.a. deltog jag i ett litet seminarium med professor Jonas Ebbesson om Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor vilket var intressant p.g.a. jag funderat över huruvida samerna kan använda sig av just den konventionen för att hävda sig i frågor som rör deras omgivande miljö. Former för samråd behandlades utförligt i flera olika former under de två dagarna- konkreta exempel från fungerande och icke-fungerande deltagandeprocesser belystes med konkreta exempel och t.o.m. ett rollspel där Sia medverkade. Arbetet med Finnmarkseiendommen och processen som ledde fram till uppfyllandet av samernas markrättigheter i Norge presenterades ur olika synvinklar, likaså den i Sverige pågående Laponiaprocessen om samernas roll i skyddet av världsarvet Laponia. Romerna höll i några seminarier om vardagen för en av Sveriges mest utsatta nationella minoriteter vilket ledde till intressanta efterdiskussioner i samband med min tidigare, och kommande, forskning. Rätten till vatten, som är speciellt intressant för mig i och med min medverkan i den svenska klustergruppen för vatten och rättigheter, fick plats under flera programpunkter. En speciell höjdpunkt var att prominenta personligheter som ordföranden i FN:s permanenta forum för ursprungsfolk, Victoria Tauli-Corpuz, och FN:s tidigare specialrapportör för ursprungsfolks rättigheter, Rodolfo Stavenhagen.

Petra Granholm, forskare & projektadministratör

Fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark har skrivit en debattartikel med rubriken Romerna på Åland och i Europa, som nyligen publicerades i de åländska lokaltidningarna. I artikeln vill hon bidra med ett bredare och längre perspektiv till de diskussioner som i dag förs om romska immigranter. Spiliopoulou poängterar bland annat vikten av att se romer som individer istället som en homogen grupp förknippad med sociala problem.Debattartikeln kan läsas här.

Fredsinstitutets direktör Sia Spliopoulou Åkermark deltog den 9 till 10 oktober i Europeiska rådets konferens som hölls med anledning av att det är 10 år sedan ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter trädde i kraft.Spiliopoulou Åkermarks rapport The impact of the Framework Convention for the Protection of National Minorities in selected countries of Western Europe after two monitoring cycles kan laddas ner här. Mer information om konferensen hittar du här.

Under hösten 2008 ska Petra Granholm att jobba på Ålands fredsinstitut med en kartläggning av de rättsliga ramarna för integrationen av migranter i det åländska samhället.Petra Granholm har genom åren varit involverad i fredsinstitutets ungdomsarbete, bl.a. genom deltagande i ungdomsutbyten och konferenser. Sommaren/hösten 2007 var Petra högskolepraktikant vid Fredsinstitutet och sammanställde då rapporten ”Samernas rätt till deltagande i miljöfrågor” (Ålands Fredsinstituts rapportserie nr 1-2008).  Efter att ha blivit färdig politices magister i folkrätt från Åbo Akademi arbetade hon med ett projekt om romers rätt till politiskt deltagande vid Raoul Wallenberg Institutet för mänskliga rättigheter och humanitärrätt i Lund.

Petra Granholm från Ålands Fredsinsinstitut har deltagit i den första s.k. sommarskolan inom EURASIA-nätverket 25.8-5.9.2008. Sommarskolan tog plats vid europeiska akademin i Bolzano/Bozen, Sydtyrolen och behandlade policyer och rättsliga instrument för skydd av minoriteter i Europa och Sydasien. 18 deltagare från olika länder i Europa och Sydasien fanns på plats för att lära sig, jämföra och diskutera de olika minoritetssituationerna och standarderna som finns (och inte finns) i de två regionerna. Läs mer om nätverket och projektet på EURAC:s hemsida. .

Svenska kulturfonden har beviljat 20.000 euro för en utredning som jämför de rättsliga grunderna för och erfarenheterna av minoritetsutbildning i Finland och Sverige. Projektet ska jämföra länderna sinsemellan men även i förhållande till de regler som har ställts upp av Europarådet. Projektet genomförs under hösten 2008 och 2009 av docent Sia Spiliopoulou Åkermark, direktör vid Ålands fredsinstitut och Dr. Kristian Myntti, forskningsledare vid Åbo akademi (rättsvetenskap).

Italiens inrikesminister Roberto Maroni har föreslagit att fingeravtryck ska tas på alla romer som bor i läger i landet. Fingeravtryck ska även tas på romska barn, detta för att undvika tiggeri, enligt Maroni. Inrikesministern hävdar att registret med fingeravtryck inte är ett etniskt register, men i praktiken finns en stor risk för att det får en direkt stigmatiserande effekt. Romer – även romska barn – riskerar att stämplas som brottslingar. Ålands fredsinstituts informationsansvariga Susann Simolin har skrivit en debattartikel om romernas situation i Italien just nu. Hela artikeln kan laddas ner här.

Ålands fredsinstitut, Ålands fredsförening-Emmaus, Röda korset, Ålands mångkulturella förening och ABF-Åland anordnade den 28 april ett seminarium om romernas situtation i Europa.Ingrid Schiöler, flyktingkonsulent vid Röda Korset i Sverige talade på temat Romernas historiska och kulturella bakgrund. Hon berättade om hur romerna förslavats och förföljts i historien och diskrimineras än i dag. Som en naturlig följd hyser många romer en misstro mot majoritetssamhällets representanter.Gunnar Jansson, lagtingets förste vicetalman med lång erfarenhet av arbete med romska frågor och minoritetsfrågor på såväl nationell som på europeisk nivå höll ett föredrag under rubriken Vad gör Europa för sina romer? Han betonade att romer måste beredas möjlighet att själva medverka och påverka, framför allt i kommunala sammanhang, där de vardagsnära frågorna avhandlas.Båda konstaterade att problem uppstår då människor i välfärdssamhällen upprörs av inflyttade romers levnadsstandard, men att allting är relativt. För de hitflyttade kan standarden och möjligheterna att försörja sig ändå vara mycket bättre än i hemlandet.

Boken ”International Obligations and National Debates. Minorities around the Baltic Sea” utgiven av Ålands fredsinstitut och med Sia Spiliopoulou Åkermark som huvudredaktör har nyligen recenserats i två vetenskapliga tidskrifter.I boken medverkar 19 forskare inom områdena juridik, lingvistik, statsvetenskap, sociologi och historia. Boken analyserar minoritetsfrågornas ställning och utveckling i samtliga Östersjöländer.I Nordisk tidskrift for menneskerettigheter konstaterar Caroline Taube att olika länders definitioner av minoritetsbegreppen kan vara politiskt sprängstoff och att definitionsproblematiken bidrar till en viktig debatt om minoritetsfrågorna. Caroline Taube lyfter speciellt fram presentationen om Finland, som ger en mycket bra överblick av minoritetsfrågorna i landet. Hon påpekar att boken bjuder på mycket intressant läsning och berömmer det tvärvetenskapliga upplägget. Läs hela recensionen här [pdf 48K].I Review of Central and East European Law anser Anders Fogelklou att de mest intressanta bidragen är de som tar upp situationen i de post-sovjetiska staterna, där analyserna av Estland, Lettland och Ryssland särskilt lyfts fram. Han skriver att boken ger en utmärkt insikt i minoritetsproblem och minoritetslagstiftning i Östersjöregionen. Han avslutar med att ”the book should be read by all interested in minority problems and their legislative solutions”. Läs hela recensionen här [pdf 200K].

Årets första rapport från Ålands fredsinstitut tar upp deltagandefrågor, som i dag ligger i centrum för den vetenskapliga och även den politiska diskussionen om demokrati och mänskliga rättigheter. Trots detta starka intresse för deltagandefrågorna, är de rättsliga regleringarna om rätten till deltagande spridda och partiella också när det gäller väletablerade rättsområden, såsom ursprungsfolkens ställning och skydd.

Petra Granholm har jämfört de rättsliga regleringarna om samernas deltagande i miljöfrågor i Finland, Norge och Sverige och granskat dessa i ljuset av ländernas folkrättsliga förpliktelser. Genom denna granskning kan man få en bättre förståelse av reglernas praktiska konsekvenser, t.ex. i markanvändningsfrågor, men också de svårigheter som föreligger för en ratificering av den nordiska samekonventionen. Rapporten ger vägledning beträffande de krav som kan ställas på olika former av deltagande. Med rapporten vill fredsinstitutet även främja en debatt om den begreppsliga förvirringen kring termerna ”deltagande”, ”samråd” och ”hörande” i de nordiska rättsordningarna och om de olika lösningarna som har givits inom varje sektorsområde.

Rapporten kan laddas ner här . 

Bogdan State, högskolepraktikant vid Ålands fredsinstitut under sommaren 2007, har gjort en sociologisk studie av integrationen på Åland. Studien samlar data om immigranterna, deras situation och uppfattningar om integrationen samt försöker utvärdera dessa.

Bogdan State skiljer på ekonomisk och social integration, och konstaterar att ekonomisk integration inte alltid innebär automatisk eller full social integration. Studien behandlar bl.a. integration på arbetsmarknaden och problemen med att bedöma värdet av utländska utbildningar och examina. Skolans roll i integrationsprocessen tas även upp. Rapporten visar att det finns stort behov av språkundervisning och allmän information om hur det åländska samhället fungerar.

Bogdan State studerar vid Amherst College i USA samt vid London School of Economics i Storbritannien. Foto av Bogdan State bifogas även.

Utredningen publiceras i Ålands fredsinstituts rapportserie i dag – på människorättsdagen. Den 10 december firas människorättsdagen runt om i världen. Det var den 10 december 1948 som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, grunden för all internationell lag om mänskliga rättigheter, lades fram av generalförsamlingen.

Rapporten kan laddas ner avgiftsfritt här.

Den 16 november 2007 ordnar Ålands fredsinstitut ett seminarium om minoritetesfrågor i Östersjöområdet. Seminariet "Minority Policies in Transition" är en uppföljning av forskningsprojektet och boken International Obligations and National Debates: Minorities around the Baltic Sea (red. Sia Spiliopoulou Åkermark), som fredsinstitutet gav ut 2006.Medarrangörer är Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet och det s.k. Gamla torget-samarbetet vid Uppsala universitet. Seminariet finansieras med stöd från Nordiska kulturfonden och Gamla torget-samarbetet.I seminariet medverkar 16 minoritetsexperter från hela Österjöområdet. OSSE:s kommissionär för nationella minoriteter Rolf Ekeus kommer att hålla ett inledningsanförande.Programmet kan laddas ner här.

Ålands fredsinstituts nya forskningsprogram fokuserar på sakområdena säkerhet, autonomi och minoriteter. Ålands fredsinstituts inriktning på säkerhet rör både frågor om militär säkerhet och mänsklig och social säkerhet. Ålands demilitarisering och neutralisering är fortfarande i behov av analys och bevakning i ljuset av nya säkerhetspolitiska situationer och i ljuset av det europeiska och multilaterala säkerhetssamarbetet.

Territoriella och icke-territoriella autonomiarrangemang fortsätter att utvecklas inom ramen för den konstanta spänningen mellan centrum och periferi. I Norden har vi dels de autonoma öarna, d.v.s. Åland, Grönland och Färöarna, dels viss autonomi för samerna i angelägenheter som rör dem och deras traditionella territorier. I Europa i övrigt fortsätter decentraliseringen, regionaliseringen och autonomifrågorna att diskuteras och utvecklas i både gamla och nya stater.

Frågan om kulturella minoriteters deltagande i de demokratiska beslutsprocesserna är en av de mest brännande frågorna efter andra världskriget och i synnerhet efter 1970- och 1980-talets identitetsrörelser världen över. Frågor om hur identiteter skapas och om deras beståndsdelar, om lagstiftning och konstitutionell praxis, liksom frågor om sambandet mellan internationell och nationell utveckling är områden där Ålands fredsinstitut har lång erfarenhet, inte minst tack vare Ålandsexemplets potential som analysobjekt.

De tre sakområdena belyses med särskild medvetenhet om tre perspektiv som är fredsinstitutets utgångspunkter; konfliktlösning och konfliktförebyggande; Åland, Norden och Östersjöområdet samt genusfrågans betydelse för samtliga sakområden.

Läs hela forskningsprogrammet här.

Ålands landskapsregering har nu presenterat sitt språkpolitiska program som ska diskuteras i lagtinget den 19 mars. Programmet föreslår fyra huvudsakliga åtgärder: 1) tillsättandet av en språknämnd; 2) återkommande undersökningar av språksituationens utveckling på Åland; 3) ökat samarbete med finlandssvenska organisationer; samt 4) utökade kontakter med Sverige inom områden som handel, vård, utbildning och kultur.Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark kommenterar det språkpolitiska programmet ur folkrättsligt perspektiv i en debattartikel i lokalpressen. Läs debattartikeln samt det språkpolititiska programmet.