Den 12 april 2007 kl. 14-15.30 ordnar fredsinstitutet ett eftermiddagsseminarium om människohandel (i lagtingets konferensrum 3). Huvudtalare vid seminariet är Marianne Eriksson, tidigare EU-parlamentariker och jämställdhetsexpert. Under sin nio år långa EU-karriär publicerade hon ett flertal rapporter om jjämställdhet, trafficking och mäns våld mot kvinnor. Marianne Eriksson har fått stor internationell uppmärksamhet för sittt betänkande om konsekvenserna av sexindustrin i EU. I seminariet medverkar även representanter för polisen och gränsbevakningen. Ladda ner programmet . Läs Nya Ålands artikel från seminariet.

Den 30 mars 2007 är det 151 år sedan Åland demilitariserades efter Krimkriget. Konventionen om demilitarisering av Ålandsöarna undertecknades i Paris den 30 mars 1856. Konventionen finns att läsa på Ålands kulturstiftelses hemsida. Den 30 mars är sedan 1999 även officiell flaggdag på Åland, för att "högtidlighålla Ålands demilitarisering och neutralisering".Ålands fredsinstitut firar dagen med konstituerande möte för institutets nya styrelse samt genom att ge 90 exemplar av seriehäftet "Fredens öar" till kunderna i de butiker som saluför häftet. Se annons nedan.

Utrikesministeriet har beviljat Ålands fredsinstitut 53.997 euro i stöd för projektinsatser i Kaliningrad och Vitryssland.

– De två senaste åren har vi fått 35.000 euro per år för Kaliningrad och Vitryssland. Ökningen visar att utrikesministeriet tror på våra projekt och anser att de har önskad effekt, säger Ålands fredsinstituts verksamhetsledare Robert Jansson.

Projektet ”Nendre - erfarenhetsspridning” går ut på att dela med sig av erfarenheter från nordiskt och litauiskt socialt arbete med marginaliserade grupper till medborgarorganisationer i Vitryssland och den ryska exklaven Kaliningrad.

Nendre har utvecklat en egen omsorgs- och förändringsmodell utgående från nordiska erfarenheter och litauisk verklighet. Utgångspunkterna är demokratiskt deltagande, jämställdhet och förändring. Läs mer i pressmeddelande och på vår hemsida.

En arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet har blivit klar med sitt förslag till precisering av gränserna för det demilitariserade Åland och omvandling av dem till ett modernt karttekniskt system. Bakom arbetet ligger de oklarheter och tolkningsfrågor som hänför sig till koordinaterna och gränserna för Ålands demilitariserade och neutraliserade zon. Läs mer i justitieministeriets pressmeddelande eller ladda ner arbtesgruppens betänkande.

Alyson JK Bailes: Demilitarisering är ingen universallösning

Seminariet "Åland – fredens öar?" ordnades i Stockholm den 19 oktober 2006 av Norden i Fokus, Ålands landskapsregering och Ålands fredsinstitut. Landskapsregeringens Britt Lundberg höll välkomsttal, projektledare Graham Robins presenterade nya och hisnande perspektiv på den historiska bakgrunden till Ålands demilitarisering. Professor Ove Bring och forskaren Jan Prawitz berörde tolkningen och tillämpningen av demilitariseringen. Ålands fredsinstituts styrelseordförande, lagtingets talman Barbro Sundback presenterade Ålands fredsinstituts verksamhet. Nya Ålands chefredaktör Nina Fellman fungerade som seminariets moderator.SIPRI:s direktör Alyson JK Bailes gav ett föredrag under rubriken "A new European environment for Peace and security", där hon bl.a. konstaterade att demilitarisering inte är någon universallösning, men att det kan vara lösningen längs gränsen mellan länder som är i konflikt med varandra. En sådan demilitariserad zon fanns mellan Norge och Sverige när Norge blev självständigt, och i dag finns sådana gränser mellan Ryssland och Kina, och mellan Syd- och Nordkorea.

Läs Alyson JK Bailes fördrag här. Läs Nya Ålands rapportering från seminariet här.

Freden i Paris 1856 efter Krimkriget

Den 30 mars 1856 undertecknade Storbritannien, Frankrike och Ryssland ett dokument i Paris om Ålands demilitarisering. 2006 firar vi således 150-årsjubileum av Ålands demilitarisering. Under året anordnas många intressanta och spännande händelser. Information kommer att länkas här:

Demilitariserings-mess som gavs ut under tiden 1-30 mars 2006.

Fred som kulturarv - ett seminarium för allmänheten den 30 mars 2006.

Kurs i konflikthantering och ickevåld för grundskolelärare på Åland 31.3-1.4.2006

Fredsfesten i Mariehamn 29.3 - 2.4.2006

Ryska dagar i Bomarsund 12 - 13.8.2006

Bertil Jobeus: Åland demilitariserat i 150 år

The Peace in Paris 1856 after the Crimean War - what's that got to do with us?

Quite a lot indeed. Great Brittain, France and Russia signed on the 30th of March, 1856, a document confirming the demilitarisation of the Åland Islands. We have thus the 150th anniversary of the demilitarization of Åland in 2006. There will be plenty of interesting and exciting happenings arranged during the year. Information about the arrangements will be linked on these pages.

Demilitarisation-SMS (in Swedish) for the period 1st - 30th March, 2006 Peace as cultural inheritage - a seminar on March 30th, 2006Conflict management and nonviolence - a course for teachers in basic and elementary schools on Åland, 31st March - 1st April, 2006Peace festivities in Mariehamn, 29 March - 2 April, 2006Russian Days in Bomarsund, 12 -13 August, 2006 Bertil Jobeus: Åland demilitariserat i 150 år

Pressinformation från Ålands fredsinstitut 17.3.2005

Nya projekt i Vitryssland och Kaliningrad

Utrikesministeriet har beviljat Ålands fredsinstitut 70.000 euro för att åren 2005-2006 ordna erfarenhetsutbyte mellan organisationer i Litauen, Vitryssland och Kaliningrad samt för att starta nya projekt i Kaliningrad och Vitryssland.

Projektets utgångspunkt är Centret för kvinnor och barn - Nendre - i Vilnius, Litauen, som har startats och byggts upp av Ålands fredsinstitut och Nendre. Centret stöds även av Emmaus på Åland.

Nendre firade förra veckan sitt sjuårsjubileum. Från Åland deltog Ålands fredsinstituts vice ordförande Leena Lindqvist, verksamhetsledare Robert Jansson och volontären Justina Donielaite. I jubileumsfestligheterna deltog även Finlands ambassadör i Litauen Timo Lahelma, Vilnius vice borgmästare samt representanter från det litauiska parlamentet och olika samarbetsorganisationer. Samtliga betonade Nendres betydelse för Vilnius samt prisade personalens fantastiska arbete. Ålands fredsinstituts verksamhetsledare Robert Jansson tilldelades en utmärkelse av Vilnius stad och Ålands fredsinstitut fick en utmärkelse av Stadsdelsnämnden i Snipiskes, där Nendre är beläget.

I samband med resan till Litauen besöktes även myndigheter och organisationer i den ryska östersjöenklaven Kaliningrad, med syfte att hitta partners till det nya erfarenhetsutbytesprojektet. Både myndigheter och organisationer kommer att involveras som partners i projektet.

I september 2004 besökte Robert Jansson och Justina Donielaite Vitryssland för att etablera kontakt med organisationer där.

I april 2005 inleds de konkreta projektaktiviteterna med samarbetsdiskussioner och utbildning i Vilnius för organisationerna från Kaliningrad och Vitryssland. Utbildningen kommer att fokusera på nordiska erfarenheter av demokrati- och jämställdhetsarbete inom den sociala sektorn. I projektet ingår även utbildning i organisationsutveckling, projektledning och projektfinansiering. Utbildarna kommer från Åland och Litauen.

Projektets mål är att sprida Nendres erfarenheter av socialt arbete bland marginaliserade grupper till organisationer i Kaliningrad och Vitryssland. Nendre, som i dag har lång erfarenhet av metodutveckling, ska fungera som en ²metodverkstad² för utvecklingen av socialt arbete bland de mest utsatta, med fokus på demokrati och jämlikt deltagande som grund för förändring på såväl individ- som samhällsnivå.

Förutom utbildning och erfarenhetsutbyte planeras även startandet av konkreta jämställdhets- och demokratiprojekt i både Vitryssland och Kaliningrad.

För ytterligare information, kontakta Justina Donielaite, tel 21950 eller Robert Jansson, tel 15570.

KRIG OCH FRED är temat på årets demilitariseringsdag, tisdag 30/3.Dessutom utkommer en NY UPPLAGA av CHRISTER AHLSTRÖMS bok "Demilitariserade och neutraliserade områden i Europa". Se bifogat program!Slaget vid Bomarsund är utgångspunkten på förmiddagen då landskapsstyrelsens museibyrå står för programmet. Krig som historiens hörnstenar och som kulturarv är frågor som tas upp i föredragen och i en diskussion med Nina Fellman och Jan Helin i panelen diskuteras våld och media under rubriken "från Bomarsund till Irak".Mera information om förmiddagens program får ni av Graham Robins, tel 432135 eller 0457-374 9687.På eftermiddagen pratar ambassadör Tom Grönberg om demilitarisering i praktiken och Christer Ahlström om demilitarisering i framtiden.Ålands fredsinstitut arrangerar programmet på eftermiddagen och det är också dit ni skall vända er för att få mera information om Grönbergs eller Ahlströms inlägg.Tel Robert Jansson 15 570 eller Marja-Leena Magnusson 23 238.

Pressmeddelande från Ålands fredsinstitut 29.3.2004

Konferens om människohandel och sexslaveri i Vilnius, Litauen

Ålands fredsinstitut var i fredags (25 mars) medarrangör till en konferens om människohandel och sexslaveri i Vilnius, Litauen. Huvudarrangör var Centret för försvunna personer samt det litauiska parlamentets kommitté för mänskliga rättigheter.

Konferensen ordnades i det litauiska parlamentet och lockade ca 150 deltagare. Deltagarna representerade såväl organisationer som myndigheter och beslutsfattande organ. Flera representanter för ambassader och internationella organisationer deltog även.

Ålands fredsinstituts ordförande Barbro Sundback medverkade med ett inlägg om människohandelns och sexslaveriets bakomliggande orsaker. Hon lyfte bl.a. fram de politiska och ekonomiska maktstrukturerna, och konstaterade att:

Ekonomisk och social ojämlikhet gör att enskilda människor drivs in i kriminalitet och prostitution. Fanns det ett reellt val att tjäna motsvarande pengar på ett hedervärt sätt torde det knappast finnas någon prostitution att tala om. Vid sidan av lagstiftning om kvinnors mänskliga rättigheter krävs således en medveten jämställdhetspolitik för att förhindra trafficking. De flesta av oss är rätt lika vad gäller vardagliga behov. Trygghet, ekonomisk och social självständighet samt möjligheter att påverka och fritt säga sin åsikt är mänskliga grundbehov som staten och de politiska makthavarna måste tillgodose för alla. Annars uppkommer politiska konflikter, sociala klyftor, klassmotsättningar, våld och exploatering av de allra fattigaste och mest utsatta.

Andra medverkande betonade bl.a. den litauiska lagstiftningen, förebyggande arbete och reintegrering av offer. Den avslutande diskussionen visade att det finns många olika åsikter om orsakerna till trafficking och även om hur man ska arbeta för att stoppa den.

Konferensen resulterade i en dialog mellan beslutsfattare, tjänstemän och frivilligorganisationer. Denna dialog betecknades av många som avgörande om man vill nå konkreta resultat. Därför planerar Ålands fredsinstitut att tillsammans med de övriga arrangörerna följa upp konferensen med en rad s.k. påverkansseminarier där organisationer, myndigheter och ledande politiker träffas för att diskutera enskilda frågor som är viktiga i arbetet mot trafficking. En sådan fråga är lagstiftningen som förbjuder köp av sex och de erfarenheter man i Sverige dragit av förbudet mot sexköp.

Barbro Sundback, ordförande för Ålands fredsinstitut och Ona Gustiene, chef för Centret för försvunna personer i Vilnius. (Fotot: Ålands fredsinstitut).

Robert Jansson Verksamhetsledare Tel +358 (0)18 15570

 

Konferens i Vilnius om trafficking

Konferensen anordnas i Parlaments- huset i Vilnius

 

Den litauiska organisationen Missing Persons Families Support Center ordnar den 25 mars 2004 en konferens om sexslaveri och människohandel. Konferensen stöds av Ålands fredsinstitut, Rädda Barnen i Sverige och det litauiska parlamentets kommitté för mänskliga rättigheter. Konferensen ordnas i parlamentet i Vilnius. Konferensen fokuserar på frågor rörande reintegrering av offer för människohandel, men tar även upp andra relevanta sociala, juridiska och politiska frågor. De medverkande vid seminariet representerar bl.a. Litauens parlament, Internationella migrationsorganisationen (IOM) och olika medborgarorganisationer. Bland de medverkande finns även Litauens jämställdhetsombudsman, forskare, socialarbetare, jurister, journalister och poliser. Från Åland deltar fredsinstitutets styrelseordförande Barbro Sundback med ett anförande. I konferensen deltar även fredsinstitutets verksamhetsledare Robert Jansson och Emmaus verksamhetsledare Carina Aaltonen. Ålands fredsinstitut stöder i dag flera trafficking-förebyggande projekt i Litauen, och avser under konferensen den 25 mars att knyta ytterligare kontakter för att få med fler aktörer i sitt nätverk. Se konferensprogram. Simultantolkning mellan litauiska och engelska ordnas. Anmälningar till konferensen tas emot av Missing Persons¹ Families Support Center (hra@komo.lt, tel +370 5 2773134). Sista anmälningsdag är den 15 mars 2004.

Till Finlands regering

Demokratibygge i Irak

Ålands fredsinstitut hyser oro för utvecklingen i Irak, i synnerhet respekten för internationell rätt. Nu finns möjligheten att bygga ett demokratiskt och fredligt Irak. I denna process ingår många konflikthanterings- och försoningsinitiativ samt humanitära insatser. Allt detta måste ha folkets legitimitet och följa internationell lagstiftning, d.v.s. folkrätten.

Det styrande rådet i Irak är inte ett demokratiskt valt organ. Rådet har tillsatts av den amerikanska ockupationsmakten. Ålands fredsinstitut anser att en ockupationsmakt inte ska delta i arrangerandet av en rättegång mot en tidigare regim i det land som ockuperas. Detta med hänvisning först och främst till ockupationens bristande legalitet. Eftersom invasionens legalitet starkt har ifrågasatts av en majoritet av världens länder samt av merparten av folkrättsexperterna, kan ockupationsmakterna inte legalt genomföra omfattande straffrättsliga processer. Genèvekonvention IV (1949) tillåter inte heller detta. Konventionen stadgar att domstolssystemet och det straffrättsliga systemet i ett ockuperat land ska fortsätta gälla.

Därutöver vill vi hänvisa till det allmänna kravet om domstolars opartiskhet. Då krigets och ockupationens legalitet är fortsatt ifrågasatta är det möjligt att ockupationsmakterna kommer att vilja använda rättegången som ett "instrument" för att i efterhand legitimera invasionen av Irak.

Ålands fredsinstitut hoppas att en eventuell rättegång kommer att ske med alla nödvändiga garantier för opartiskhet. Dödsstraff är dessutom ett straff som borde uteslutas i en sådan rättegång då flertalet stater anser att det inte tillåts enligt folkrätten.

Ålands fredsinstitut förespråkar en internationell tribunal, som tillsätts av FN, på samma sätt som i samband med kriget på Balkan. Det är viktigt att säkerhetsrådet och ett demokratiskt valt parlament ger legitimitet åt processen. Detta kan utgöra en grund för ett gemensamt och rättvist demokratibygge samt för hållbara irakiska konflikthanterings- och försoningsprocesser.

Olagliga utvisningar

Ålands fredsinstitut betonar vikten av att internationell lagstiftning och praxis följs även när det gäller personer och grupper som nu utvisas ur Irak. Sådana frågor bör skötas i enlighet med internationell rätt och framför allt i enlighet med Gen è vekonventionerna. Besluten bör fattas av en demokratiskt vald ledning. Ett aktuellt exempel är rebellgruppen Folkets mujahedin, som det styrande rådet har beslutat att deportera från Irak.

Omkring 3.800 iranska medlemmar av organisationen hålls nu inspärrade av den amerikanska ockupationsmakten i ett läger i Diylaprovinsen nordost om Bagdad. Vart de ska utvisas är oklart.

Organisationen har funnits i Irak sedan 1986. Den har jobbat politiskt och militärt för att störta den fundamentalistiska regimen i Iran och kämpat för ett demokratiskt Iran med grundläggande fri- och rättigheter. Både USA och EU betecknar i dag Folkets mujahedin som en terrororganisation, vilket organisationen själv och även andra organisationer inte accepterar. Ålands fredsinstitut accepterar varken användandet av våld eller kollektiva bestraffningsmetoder.

Genèvekonvention IV om civila stadgar i artikel 49 (kapitlet om ockuperade områden) att individuella eller kollektiva tvångsförflyttningar och deportationer är förbjudna. Detta skydd åtnjuter dock endast "skyddade personer". Begreppet "skyddade personer" definieras i artikel 4 som alla personer som faller i händerna för stridande motpart eller ockupationsmakt. Konventionen ger däremot inget skydd (enligt artikel 5) till personer som hotar säkerheten för den stat i vilkas händer de befinner sig. I fråga om ockuperade territorier kan personer misstänkta för spionage eller sabotage hållas isolerade. Konventionen säger inget om terrorism då detta inte var tilltänkt inom ramen för Genèvekonventionerna, men USA m.fl. kan hävda en analog tillämpning.

Genèvekonventionens artiklar 4, 5 och 49 talar om individuell prövning och förbjuder kollektiva bestraffningar. Detta är en allmän regel inom de mänskliga rättigheterna. Därför är den kollektiva inspärrningen av flera tusen personer, enbart p.g.a. de tillhör eller misstänks tillhöra en viss organisation, otillåten under Genèvekonvention IV. Konventionens artikel 5 stadgar att personer misstänkta som säkerhetsrisk ska tillförsäkras en korrekt rättegång. I dag finns ingen information om några individuella prövningar i det aktuella fallet med Folkets mujahedin.

Storbritannien och alla europeiska allierade är dessutom bundna av Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Konventionen gäller i alla områden som befinner sig under europeiska staters kontroll. Konventionens artikel 3 förbjuder utvisning av personer, även brottslingar och misstänkta brottslingar, till land där de riskerar dödsstraff. Iran är definitivt ett sådant land.

De politiska processerna i dagens Irak måste ta hänsyn till humanitära behov, demokrati och internationell rätt. Dessa är förutsättningar för ett framgångsrikt demokratibygge i Irak.

Ålands fredsinstitut uppmanar Finlands regering att ta dessa synpunkter i beaktande när man utformar sin politik gentemot såväl Irak som Iran.

Mariehamn 10.2.2004

Styrelsen för Ålands fredsinstitut

Debatten om Open skies över Åland

Open Skies dokumentsamling

Uttalanden och pressdokument:

Ålands landskapsstyrelses beslut, 7.2.2002Ålands fredsinstituts uttalande, 7.3.2002Ålandstidningens ledare, 12.3.2002: Var finns handbromsen för att stoppa Open skies-avtal?Ålands fredsinstituts uttalande, 14.3.2002Verksamhetsledare Robert Janssons insändare, 16.3.2002Ålandstidningens ledarstick 18.3.2002: Open Skies ett förspel till NatoÅlandstidningens ledarstick 19.3.2002: Prestigevinst att vänta om Open Skies-avtal?Styrelseordförande Barbro Sundbacks insändare, 19.3.2002Undersekreterare (UM) Jaakko Laajavas uttalande, 27.3.2002Verksamhetsledare Robert Janssons insändare, 3.4.2002Nya Ålands ledare den 4.4.2002: Absurt att se Fredens öar som hot mot världsfredenSjälvstyrelsepolitiska nämndens förslag till lagtinget, 10.4.2002Ålands fredsinstituts uttalande, 16.4.2002Ålands landskapsstyrelses brev till utrikesministeriet, 25.4.2002Regeringens proposition till Riksdagen angående godkännande av Open Skies-avtalet, 24.5.2002 (pdf) Ålands fredsinstituts skrivelse till utrikesutskottet, 30.5.2002Ålands fredsinstituts pressmeddelande, 30.5.2002Ålands fredsinstitut brev till signatärmakterna, 14.8.2002The Åland Islands Peace Institute's letter to the signatory states, 14.8.2002Ålands fredsinstituts pressmeddelande, 12.9.2002Ålands fredsinstituts pressmeddelande, 5.11.2002

Åland och Open Skies-avtalet:

Open Skies-avtaletÅlandskonventionen från år 1921Internationella avtal om ÅlandAllmän information om Open Skies-samarbetet (svenska försvaret)